17 år efter stängningen har projektet att återstarta Dannemora gruva nu passerat en milstolpe. Den första provmalmen togs upp natten mot onsdagen; omkring 700 ton malm.

I gruvan jobbar ett 20-tal man i skift i sju dagar och är lediga i 7 dagar. Den 500-åriga gruvtraditionen i Dannemora kan kanske leva vidare, även om dagens krav på järnmalm är andra än förr i tiden.

Till den egentliga gruvstarten räknar man med ett betydligt bättre malmpris än dagens i rådande lågkonjunktur.
(Källa: SVT)

Tack vare ytterligare fem order på ankarkätting till ett sammanlagt värde av 70 miljoner kronor slipper Ramnäs Bruk fullfölja de 25 varslen de lade fram strax före jul. Nu har bolaget sammanlagt skrapat ihop beställningar på 270 miljoner kronor de senaste två månaderna.

Ett jättelyft för Ramnäs som under 2008 omsatte totalt 240 Mkr. Med dessa order blir alla 90 anställda kvar i bolaget och om man får in ytterligare order så går man mot ett nytt omsättningsrekord. De senaste beställningarna går till borriggar i Nordsjön och är tänkta som ersättningskätting.

Att Ramnäs Bruk tar hem så många beställningar band beror inte på att offshoremarknaden har expanderat. Tvärtom har den krympt jämfört med förra året och många nya projekt ligger på is.

”Men vi har ökat vår marknadsandel. Dels har vi varit duktiga på att ta hem order, dels har vi haft en fördel av kronfallet, säger vd Magnus Wester till Vestmanlands läns tidning.

Sandvik Mining and Construction avser att omgående inleda förhandlingar med personalorganisationerna om att avveckla tillverkningen av mobila krossar, siktar och stationära matarstationer i Arbrå.

Varslet omfattar all personal anställd vid Sandvik SRP AB i Arbrå, 53 personer. En fortsatt minskad efterfrågan från Sandviks kunder på mobil krossutrustning medför att bolagets totala kapacitet behöver reduceras.

Avvecklingen ligger i linje med den långsiktiga strategi för produktområdet mobila krossar och siktar som innebär en koncentration av resurser och kompetens till England och Nordirland.

Styrelsen för Lappland Goldminers AB har beslutat att starta guldproduktionen vid guldgruvan och anrikningsverket i Blaiken. Produktionsstarten som förberetts under en tid, inleds omedelbart och kommer att ge runt 50 arbetstillfällen.

Bolaget förvärvade i augusti 2008 verksamheten vid Ersmarksgruvan i Blaiken från konkursboet efter Scanmining AB och Blaikengruvan AB med fyndigheten och kringliggande undersökningstillstånd. Fyndigheten ligger utmed Guldlinjen i Lappland. Upptagningsområdet till Blaikenverket bedöms av Lappland Goldminers vara högintressant för påträffande av nya guldfyndigheter, med möjlighet till nya gruvor vars malm fraktas och anrikas i verket.

Lundin Mining redovisar ett nettoresultat om -728,5 miljoner dollar för det fjärde kvartalet. Att jämföra med förra årets fjärde kvartal då förlusten låg på -436,6. I resultatet ligger nedskrivningar på sammanlagt 576 miljoner dollar.

Det är framförallt prisraset på basmetaller under hösten 2008 som försvårat läget för Lundin Mining liksom uppbrottet från HudBay tidigare i veckan. Så nu står Lundin Mining inför ett delikat problem gentemot bankerna eftersom bolaget inte uppfyllde kreditvillkoren i slutet av 2008. Därför har Lundin Mining nu fått dispens, för en kreditfacilitet på 575 miljoner dollar, fram till den femte juni.

Till dess ska bolaget arbeta med banksyndikatet för att utforma en permanent och omstrukturerad kreditfacilitet, skriver Lundin Mining i sin kvartalsrapport. Men Bolaget tänker genomföra omstruktureringen av kreditfaciliteten i god före den 5 juni 2009, hävdar de.

Lundin Minings President och CEO, Phil Wright, kommenterar den framtida strategin i rapporten med att de har en klar fokus på deras tre huvudsakliga tillgångar: Neves-Corvo, Zinkgruvan and Tenke. Och Neves-Corvo och Zinkgruvan fortsätter att ge bra resultat med stadig kostnadseffektiv produktion, hävdar han.

I övrigt nämner Phil Wright i rapporten de åtgärder bolaget vidtagit för att komma på fötter igen:

”We have reduced capital and operating costs, taking care not to impair future production capacity, and expect Neves-Corvo, Zinkgruvan and Aguablanca to be free cash flow positive at today’s prices.”

Ola Salmén har från och med den 1 september utsetts till ekonomidirektör och medlem av koncernledningen i Sandvik AB. Han efterträder Per Nordberg, som på eget önskemål lämnar Sandvik för andra uppgifter.

Ola Salmén är 54 år och har en civilekonomexamen vid Stockholms Universitet. För närvarande är han ekonomidirektör vid Vin & Sprit AB. Hans tidigare erfarenheter inkluderar ledande befattningar inom bland annat Stora Financial Services, Handelsbanken Markets och Adcore.

– Jag vill tacka Per för ett utomordentligt väl genomfört arbete i Sandvik och önska honom all framgång i hans fortsatta arbete. Samtidigt vill jag också hälsa Ola varmt välkommen som ny ekonomidirektör i Sandvik, säger Sandviks VD Lars Pettersson.

LKAB vill bygga ett nytt järnverk i Norge där koldioxidutsläppen kan minskas till en tjugondel. I stället för kol används naturgas i processen och koldioxiden fångas och lagras under havsbotten.

Tillsammans med norska Statoil Hydro och ett än så länge hemligt europeiskt stålbolag planerar LKAB att bygga det nya, naturgasdrivna järnverket väster om Trondheim. Järnverkets produktion ska ske nästan helt utan utsläpp av koldioxid, skriver Ny Teknik.

I järnverket ska syret i råvaran pellets tas bort (direktreduceras) med hjälp av naturgas, en metod som hittills har använts i mycket begränsad omfattning i Europa Lars-Eric Aaro, chef för teknik- och affärsutveckling på LKAB, hävdar att LKABs pellets passar speciellt bra för direktreduktion.

Järnverket är tänkt att byggas i Tjeldbergodden, cirka 15 mil sydväst om Trondheim. Detta av flera skäl. Sedan länge passerar LKABs malmbåtar strax utanför. Där finns redan en naturgasledning med ledig kapacitet till en metanolfabrik. Och dessutom finns gott om saltvattenfyllda sandstenslager djupt under havsbotten där koldioxid kan lagras.

Järnverket i Tjeldbergodden är tänkt att få en årlig produktion på cirka 1,6 miljoner ton. Det skulle därmed bli ett av de största järnverken för direktreduktion i världen. Kostnaden för anläggningen bedöms vara två till tre miljarder kronor. Lars-Eric Aaro bedömer att järnverket kan vara i drift omkring år 2014.

Nederländska Nuon och svenska Vattenfall meddelade den 23 februari att de går samman för att skapa ett ledande europeiskt energibolag. Genom gemensamma investeringsprogram kommer samgåendet att påskynda övergången till klimatneutral drift till år 2050. Vattenfall har lagt ett kontantbud på 8,5 miljarder euro på värdet av 100 procent av aktierna, vilket motsvarar 10,3 miljarder euro för aktiekapitalet i Nuons produktions- och försörjningsföretag efter 2008 års utdelning. Nuons nätbolag Alliander ingår inte i uppgörelsen.

Parterna har kommit överens om att Vattenfall inledningsvis förvärvar 49 procent av aktierna. Resterande 51 procent kommer att förvärvas under de kommande sex åren enligt fastställda villkor. Efter det första övertagandet av 49 procent kommer Vattenfall att ha den operativakontrollen över Nuon. Den stegvisa överlåtelsen av aktier understryker Nuons aktieägares och Vattenfalls gemensamma åtagande att garantera allmänhetens intressen och bevara Nuons nederländska identitet.

– Jag är mycket nöjd med att vi nu tar detta viktiga steg. Nuons högt ansedda kompetens inom förnybar energi och ren energiteknik utgör ett mycket värdefullt komplement till våra egna resurser, säger Lars G Josefsson, Vattenfalls CEO.

En stiftelse kommer att upprättas för att bevaka och skydda de allmänintressen som Nuon står för. Nuons företagsledning och styrelse har enhälligt rekommenderat aktieägarna att godkänna budet. Förutsatt att Nuons aktieägare godkänner affären förväntas transaktionen slutföras i slutet av andra kvartalet 2009. Nuons företagsråd har samtyckt till samgåendet.

Partnerskapet innebär i korthet enligt de båda bolagen:
• Ekonomisk kapacitet, stabilitet och storlek för att kunna säkerställa leveranser, genomföra investeringsplaner och garantera spridningen i Nuons produktions- och leveranskapacitet.
• En stark strävan och ekonomisk kapacitet att utöka investeringarna i förnybar energi och utveckla tekniker för koldioxidavskiljning och -lagring (CCS).
• Uppnå en ledande ställning inom vindkraft till havs i Europa.
• Nuon blir Vattenfalls tredje regionala Business Group med ansvar för att skapa tillväxt i Benelux-länderna och med en ledande roll i utvecklingen av gasverksamheten.
• Genom den samlade expertisen kan bolagen erbjuda sina kunder bästa möjliga lösningar och förbättra energieffektiviteten.
• I enlighet med gällande kollektivavtal och för att främja medarbetarnas utveckling och möjligheter kommer inga uppsägningar att ske till följd av denna uppgörelse.
• Stora kulturella likheter ger förutsättningar för en framgångsrik integration.

– Tillsammans har Vattenfall och Nuon tillräcklig kapacitet för att fortsätta leverera driftsäker, prisvärdig och ren energi. Som en ledande opinionsbildare i miljödebatten är Vattenfall en stark kraft i kampen mot klimatförändringarna. Vårt samarbete kommer att främja Nuons investeringsprogram för ny och renare produktion och innovativ energiteknik till förmån för våra kunder, säger Øystein Løseth, Nuons CEO.

Dannemora Mineral har beviljats ett nytt undersökningstillstånd för järnmalm, Riddarhyttan 3 som tillsammans med det tidigare tillståndet Riddarhyttan 1, täcker in järnmalmstillgångarna i Riddarhyttefältet. Inom de två undersökningstillstånden finns historiskt känd och sannolik malm på drygt 12 miljoner ton järnmalm.

Dannemora Mineral bedömer att det finns goda förutsättningar för att öka mineraltillgångarna väsentligt genom prospektering i området. Dessutom planerar bolaget att utöver Riddarhyttefältet undersöka ytterligare fyra järnmalmsfyndigheter i Bergslagen:
• Rudgruvan nr 1 i Fagersta, Västmanlands län. Rudgruvan tillhör det så kallade Semlafältet.
• Klackberg nr 1 i Norberg, Västmanlands län. Inom tillståndet ligger Klackbergs gruva och Kolingsbergets gruva.
• Persberg nr 1 och 2 i Persbergs Odalfält, Filipstad, Värmlands län.
• Värmlandsberg nr 1 ligger även det i Filipstads kommun, Värmlands län. Inom området ligger Nordmarkbergs gruvor, Tabergs gruvor och Värmlandsbergs gruvor.

Dannemora Mineral har ett strategiskt intresse av att säkerställa järnmalmsreserver som på längre sikt kan öka järnmalmsproduktionen utöver vad de nu kända reserverna i Dannemoragruvan kan ge. Bolagets högsta prioritet är dock att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva och merparten av bolagets resurser är avsatta för detta ändamål.

Dannemora Minerals satsning på ytterligare förekomster i Bergslagen riktas mot skarnjärnmalmer med magnetit som det dominerande ekonomiska järnmineralet, det vill säga samma typ av järnmalm som bolaget tänker börja bryta i Dannemora under 2010.