Mark- och miljödomstolen har beslutat att delvis återkalla Kaunis Irons tillstånd i Pajalagruvan. Domen innebär att den årliga tillståndsgivna produktionen begränsas från 20 miljoner ton malm till sju miljoner ton malm. Domen bygger på att verksamheten till viss del bedrivs i strid med gällande tillstånd, vilket innebär att domstolen delvis går på Naturvårdsverkets linje.
Kaunis Iron ser dock inte domen som ett nederlag, tvärtom.
-Det här innebär att vi kan fortsätta vår nuvarande verksamhet precis som tidigare. Däremot innebär domen att vår nuvarande produktion inte kan utökas särskilt mycket, säger Kaunis Irons vd Klas Dagertun som inte tänker överklaga domen.
-Vi har visat att vi kan bedriva den gruvverksamhet vi idag bedriver med mycket god miljöprestanda, men vi har inte visat att vi kan göra det vid en fördubblad produktion. Jag kan förstå den logiken, säger han vidare.
Domstolen anser att klarningsmagasinets storlek har underdimensionerats i förhållande till vad som angetts i underlaget till dåvarande Finsk-svenska gränsälvskommissionen som 2010 lämnade tillstånd till verksamheten.
- Utredningen i målet visar inte att det med dagens produktionsnivå sker någon otillåten miljöpåverkan på Muonio älv från verksamheten. Vad den mindre utformningen av klarningsmagasinet får för effekt på älven vid maximal produktionsnivå har dock inte prövats, säger tekniska rådet Camilla Wolf-Watz.
I dag bryter Kaunis Iron sex miljoner ton järnmalm och får ut två miljoner ton koncentrat. Det är vad Pajalagruvans anrikningsverk har kapacitet för.
Svemin tycker domen visar att Kaunis Iron har haft ra¨tt i sak. Organisationen ser domen som en stor la¨ttnad för den svenska gruvnäringen i stort.
-Det är viktigt att tillstånd som vunnit laga kraft fortsätter gälla. Gruvnäringen har oerhört långa planeringshorisonter och är helt beroende av ett pålitligt tillståndssystem, säger Maria Sunér, vd Svemin.
Källa: Dagens industri, Mark- och miljödomstolen och Svemin