Den svenska bergvetenskapsmannen Sven Rinmans ”Bergwerks lexicon” har länge betraktats som en av de viktigaste källorna till kunskap om 1700-talets gruvnäring och metallurgiska kemi. Däremot har det inte funnits lika mycket information om hur lexikonet kom till. Det har Linn Holmberg, docent i idéhistoria, vid Stockholms universitet fördjupat sig i. Hennes forskning visar att uppslagsverket hade en oväntat lång och intrikat tillkomsthistoria med uppbrända, försvunna, och ärvda manuskript och både konkurrens och samarbete med ungdomsvännen Anders Robert Bellander, bergmästare i Sala silvergruva som även han ägnat åratal åt att sammanställa ett bergvetenskapligt uppslagsverk. Källa: Stockholms universitet